Stötvågsbehandling

Stötvåg introducerades på 80-talet som en ny icke invasiv behandlingsmetod för njurstensbesvär och den används med fördel än idag. Några av de ”bieffekter” som upptäcktes var att behandlingen hade positiv inverkan även på muskuloskeletal dysfunktion. Från 90-talet och framåt har metoden utvecklats och antalet ortopediska diagnoser som är aktuella för stötvågsbehandling ökar.

Vad är stötvågsbehandling

Radial shockwave therapy eller på svenska stötvågsbehandling är en välbeprövad vetenskapligt behandlingsmetod som ger trygg, enkel, effektiv behandling mot muskel- och senbesvär. Behandlingen går ut på att man med en applikator, via ett pneumatiskt tryck, genererar stötvågor som transporteras in i smärtområdet. Det är en rent mekanisk tryckvåg.

Hur fungerar det?

Behandlingen leder till en inflammationsliknande reaktion i den behandlande vävnaden. Kroppen reagerar med ökad metabol aktivitet vilket påskyndar och underlättar kroppens egna läkningsprocesser via blodcirkulation och ämnesomsättning i nedslagsområdet. Tryckvågorna bryter ned skadad vävnad och förkalkningar och ger ökad vävnadsåterbyggndad. Behandlingen ger även vanligtvis viss smärtlindring efteråt.

Undersökning vid stötvågsbehandling

Som alltid tas anamnes/sjukhistoria. Därefter görs en undersökning för att säkerställa diagnos och lokalisering av vävnadsskadan. En god förmåga att diagnostisera och god anatomisk kunskap är en förutsättning för lyckad behandling.

Skador som visat sig få mycket bra resultat av stötvågsbehandling:

• axelsmärta
• kalkaxel
• tennisarmbåge
• golfarmbåge
• hopparknä
• hälseneinflammation
• benhinneinflammation
• hälsporre / Plantarfaschiit
• löparknä
• trokanterit (smärta utsida höft)
• ljumskfästessmärta.

Behandling

En behandling kan bestå av 1000-4000 slag och tar normalt sett några minuter. Vanligtvis behövs 2-5 behandlingar för att få ett bestående och tillfredsställande resultat. En behandling per vecka är en vanlig dos. I vissa fall kommer inte resultaten direkt men stötvågsbehandlingen har startat en läkningsprocess som fortgår också efter avslutad behandling

Att tänka på före och efter en stötvågsbehandling

Man bör avstå från intensiv fysisk aktivitet och belastning av det behandlade området det närmsta dygnet efter en behandling. Du bör undvika stötvågsbehandling om du samtidigt genomgår en annan behandling, som t.ex. Kortisoninjektioner, antiinflammatorisk eller blodförtunnande medicinering av hög dos antiinflammatoriska läkemedel. Har du hjärtbesvär, en ökad blödningstendens, akut inflammation i behandlingsområdet, neurologiskt eller vaskulärt nedsatt funktion i området eller är gravid ska du inte genomgå en stötvågsbehandling.

Hur känns en stötvågsbehandling?

Stötvågsbehandling kan upplevas som något smärtsam. En del tycker att det gör ordentligt ont och en del upplever nästan ingen smärta alls. Behandlingssmärtan upphör så fort behandlingen är klar. Alternativt lite diffus smärta någon timme efter att behandlingen avslutats. Denna dova smärta kan någon enstaka gång hålla i sig ett dygn eller något längre. Vid behov är det tillräckligt med vanliga smärtlindrande icke receptbelagda värktabletter.

Använd som regel inte anti-inflammatoriska mediciner eller nedkylning med is då detta hindrar kroppen från att reparera sig själv efter behandlingen.

Biverkningar av stötvågsbehandling

Biverkningar är ovanliga, men för vissa uppstår ibland ett mindre blåmärke i behandlingsområdet. Likaså kan man ibland få något ökade besvär ett par dagar efter.